SpringTime

Ja nu vet jag inte ens om jag kan kalla det vår med denna osvenska värme, men härligt är det. Matchande soliga dagar virkar jag nu en klassisk poncho i vit bomull, att ta till när det är lite kyliga vindar på förmiddagen. Ovanpå ligger den bästa presenten jag någonsin fått av en karl, ett uuunderbart halsband i bärnsten, precis lagom för mig i längd och storlek - ja jag är fortf. i lite chock tror jag ... *ler brett*

För att pigga upp mig själv och för att testa mina händer, stickades vårstrumpor i tunt garn, stickor 2 + 2½ ... och jag klarade av det! Så det är väl konstaterat nu då, förslitna tummar och lite granna hela handen, lindars numera och livet ut av artrox-piller.